Det gift som gör mig till jag

Jag är på dåligt humör idag. Det är en rastlös känsla som sprider sig i kroppen på mig och gör mig vansinnig.
Jag har tränat, rätt hårt faktiskt dessutom.
Jag har ätit, en bra frukost/lunch
Jag har städat upp här.

Dock kommer jag aldrig igång med plugget. Jag verkar ha tappat all förmåga att organisera mig och vilja ta tag i det hela. Jag förstår inte vad det är med mig.
Dessutom har jag tappat all lust, ork till något alls. Jag är nollställd inombords. Det känns som att en hel värld runt omkring mig håller på att raseras men jag står vid sidan av och höjjer inte ens ögonbrynet. Känner mig okapabel till att känna, tänka, eller ens ge mig in i det hela.
Jag kan inte reda ut mina känslor.  Det känns som jag hamnade i ett sånt där spår och sen sa det pang och nu måste jag ta tag i konsekvenserna som jag inte riktigt fattat vart de uppkom ifrån. Jag har stängt av. släckt lyset och stängt fabriken.
Jag tror jag inte ens vet vilken situation eller vilka konsekvenser det handlar om. Jag vet inte ens vad jag ska känna, tycka och göra. What the fuck happend?

bara en dålig dag hoppas jag. en seg dag.
Funderar på att gå till gymmet ikväll bara för att. Träna tar iaf bort frustrationen jag har över att jag verkar ha fastnat. Fastnat på alla tänkbara möjliga vis.
Det är säkert bara idag, men det känns som den sprudlande glada tjejen Jessica försvann på en handvändning. Inzane.

Tänker iaf avsluta inlägget med en bild från helgen.


Mina favoritkillar äter frukost i vårt kök och är så grymt upptagna av Svenska Dagbladet att de inte märkte att jag pratade med dom eller att jag gick och hämta kameran och tog det här kortet.
Kärlek är det iallafall!


Rock n´Roll Ladies and Gentlemen

Seg dag idag. Jag gjorde den dumma saken med att istället för att trycka på snooza-knappen imorse så stängde jag av allt ihop istället. Det var väl min spontanta åsikt om vad jag tyckte om att gå upp klockan 8:00. Vilket förövrigt inte är speciellt tidigt men jag har en förmåga att inte somna innan 02:00 om nätterna och jag tror mina sömnstörningar börjar ta ut sin rätt nu. Jag vaknade i varje fall igen vid halv tio i ett sånt där riktigt ryck, så jag nästan trodde att jag skrämt mig själv för det var ett ryck jag nästan blev rädd av att vakna av. Smidigt Jessica. Mycket.

Spinningen igår gick mycket bättre än jag hade trott. Tänkte att jag säkert tappat lite på dessa 2 veckor som har gått åt att göra New York och ta emot vänner här hemma. Men icke, jag kände nästan att jag körde mycket hårdare än innan. Kanske var det en behövlig paus i tränandet?!
Vila idag iaf, vill inte gå ut för hårt första veckan nu, då kommer jag säkert åka på en ordentlig förkylning med tanke på alla miljöombyten de senaste veckorna. Skulle inte förvåna mig. Inte riktigt vad jag behöver just nu.

På schemat idag är självklart mera uppsatsfilande. Dock ska jag göra min kombo (Filip aka Snobben) ner på stan en sväng för han ska inhandla en ny kavaj och vill nog ha smakråd, eller mera bara sällskap. Jag måste ändå fixa pengarna till hyran och lite andra småsaker så kan lika bra följa med. Bra med promenad.

hehe, ja just det ja. Jag köpte ett par riktiga jeansfärgade jeans i NY. De ni. Det är mitt första par sedan. Hm. öhhh. Gymnasiet förmodligen. Det har varit mycket svart sedan dess. Mycket, mycket, mycket svart. Jag trodde att jag skulle känna mig obekväm men jag älskar faktiskt dom. troet eller ej.
Ni kan få sen ännu en provhyttsbild från HM i NY, när jag än en gång väntade på de restrerande medlemmarna. Haha. Var tvungen att fota byxorna men ja, jag är inte världens bästa med det här med att ta kort på mig själv. Jag är hellre bakom kameran än framför. Well here it comes anyway.


och titta, jag har en färgglad tröja på mig dessutom. Detta är nästan en helt unik bild på mig måste jag säga. Inte ett enda svart plagg på. Mamma ser du, ser du, ser du? haha.


Trädgård i NY, inte lång ifrån där vi bodde. Den låg runt en jättestor Katedral.


Frihetsgudinnan. Hon var mycket mindre än jag hade tänkt mig.


Times Square


Utsikt över New York från Empire State Building.
Jag älskade att byggnaden gungade. Jag som är höjdrädd.


Times, Fia och Jag, OCH Starbuckskaffe. Det var efterlängtat. Kändes lite Belfast.


Känner ni igen huset? Inte? Det är det huset som de använde som modell för "Vänner"


Detta då? Inte det heller? Ghostbusters? hehe. Det är Ghostbustersbyggnaden!


Dessa filurer då? Ja, visst är det underbart att man kan stämma möte med sin älskade lillasyster i New York? Hon och Emma avslutade sin jordenrunt-resa tillsammans med mig i New York. Det var skitkul. Jag grät som ett barn när jag såg henne utanför Victoria Secret.


Dinner-stället vi åt  frukost på varje morgon. mmmmm... Panncakes!


Åååååh, åka eeh. Tunnelbana! Jag älskar att de sätter sin flagga på precis allt, jag menar det är ju smidigt, om man nu skulle glömma bort i vilket land man befinner sig i.


Så här trött var jag, när jag och Fia befann oss på järnvägscafet i Linköping påväg hem till Kalmar. Det var rätt otroligt att vi inte blev drabbade av vulkanutbrottet, det enda vi fick utstå var lite mer köer på flygplatsen och att vi blev utplacerade huller och buller på flygplanet, vilket inte betydde ett endaste dugg. Vi kom hem iaf.


Jag har världens gulligaste lilla kusin. Jag och fia sov hos min mosters familj kvällen innan vi skulle flyga från Arlanda, så vi spenderade kvällen med att umgås med Angelina. Vi såg bla på Pippi på Rymmen, dansade till de senaste danshitsen i hennes rum och skapade konst.
Här ser ni Angelina, jättestolt över att hon gjort liknande mina tatueringar på sig själv. Det började med att hon var rätt så faschinerad över att mina "teckningar" satt fast på min arm. Sen bestämde hon vilken som var finast. (det var rosen på underarmen)  Glömde bort hela samtalet. Gick på toa när vi senare ritade teckningar och när jag kom tillbaka visade hon stolt upp sin arm och sa att nu hade hon också fina "teckningar" på sin arm. Frågade henne då om hon tyckte om "teckningarna" på armarna och de gjorde hon jättemycket.
Sötunge! Jag smalt som smör i solsken. Tänk er att er att en liten liten tjej vill vara som jag, och det handlar inte om fint hår eller smink eller kläder denna gång, utan verkligen det som jag blivit mest ifrågasatt för utav resten av släkten, mina tatueringar. Jag älskar den ungen.

Så nu är det konstanterat. De som är mest accepterande av tatueringarna, och som faktiskt tycker de är fina, vackra, coola osv, är: 1: Mina 5-åriga lilla kusin. 2: Min 94-åriga mammas mormor. (mommo för mig)
Så jag ska i framtiden hålla mig till barn och pensionärer.

men nu måste jag kanske sluta skriva. långa inlägg. Fuck!

Rock´n Roll Babies!

Nu jävlar, nu ska de ske.
Och fy ut i helvete vad träningsvärk jag har i armarna idag. Lite skönt men ändå lite surt. Innan NY tränade jag så mycket att jag inte fick träningsvärk längre. Då kändes det dock som jag inte tog i ordentligt.
Ikväll är det spinning som gäller för hela slanten.
Fram tills dess, ska jag försöka strukturera upp delar av min uppsats. Se vad jag Egentligen har och inte. Det kommer att sluta i att jag får mer ångest när jag inser att jag inte har så mycket som jag tror. Hehe. Jaja.

Frukost avklarat. Sov lite längre idag men kan bero på att jag gick och la mig alldeles för sent för mitt eget bästa. Har städat, sorterat, organiserat upp mitt rum så jag inte har något som stör mig när jag ska sitta här och plugga hela eftermiddagen. Jag kan omöjligt inte koncentrera mig med en obäddad säng i bakgrunden. Löjligt kan man tycka. Men jag får spel, sitter och stirrar elakt på den och hoppas på att den ska sitt förnuft till fånga och faktiskt inse att den måste sköta sig och bädda sig för annars får jag vannsinnesutbrott och kanske blir tvungen att storstäda hela rummet ist för att enbart bädda sängen. Det är inte så smart gjort när jag behöver ägna den tiden åt plugg.
Ja, jag vet. Jag är lite störd. Kanske inte så lite heller, men what the fuck säger jag bara. Hellre lite störd än inget alls.

Nu ska jag sluta svammla och få något mer vettigt gjort. Kanske tillomed komma i säng i tid ikväll. vad tror ni? Hehe.


Rock´n Roll Babies

Dåliga uppdateringar is the shit. Eller inte.

Lite kort sen sist

New York är avklarat. Kanske lägger ut lite bilder. Får se vad jag hinner med.
Vi lyckades klarar alla studiebesöken galant, och hamna mitt i det turbulenta vulkanutbrottet och medan alla var oroliga för att bli försenade hem var jag mest orolig för den familj jag arbetade hos på Island. Jag var tillomed på en sån där evakueringsövning för just den vulkanen som hade sitt utbrott förra veckan. Bodde precis under glaciären som ingen verkar kunna uttala. Ejafjallajökull. (inte heller jag är helt hundra på stavning och orkar inte kolla upp det hela, jag kan iaf utala ordet)
Gjorde av med en hel del mer pengar än jag hade förväntat mig, kom hem med lite ångest och försöker nu bearbeta att det bara är pengar. Jag hade trots allt en toppenvecka, kärt återbesök av Syss, som mötte upp mig efter sin 4 månader långa jorden runt -resa tillsammans med Emma. Det var tårar i floder när vi återsåg varandra utanför Victoria Secret på varsin sida av övergångsstället som aldrig verkade vilja slå om till grönt.
Jag prövade även en NYPD-polismössa, blev utsatt för lite sexuella anspelningar, men det var ju trots allt jag så det var faktiskt bara kul och jag tänkte på samma sak innan han ens hade sagt vad han tänkte. Lite röd om kinderna blev jag trots allt.

Linnea kom till Kalmar, en dag efter hemkomsten från *host* världens främsta demokrati, vilket innebar en reunion med tjejerna mina. Alla träffades vi igen. Jag, Fia, Johanna och Linnea. Temet från Belfast. Underbart. På många sätt och vis. Det var bara positivt och det känns fantastiskt att ha så fina vänner. Vi gjorde Kalmar och Timmernabben. Myste i Johannas soffa i pyjamas och såg på film. Lovley. Fina tjejer jag lyckades snärja till min närmaste vänskapskrets. Vilket jag älskar. Fina personlighetar, starka, målmedvetna unga kvinnor som jag är stolt över att ha som mina vänner.

David förgyllade min helg. Första gången sedan Belfast återförenades även vi, trots att vi har haft tele/msn/sms/-kontakt sedan vi splittade i Belfast så var det underbart att se pojken igen. Det blev en helg i äventyrens tecken med ständigt nya bus på gång. lite för mycket alkohol men vadfan, ibland får man släppa på sina gränser lite. Men bara ibland. Jag älskar den mannen, verkligen en av mina bästa vänner. Jag insåg hur mycket jag saknat honom.

Uppsatsen: Det går sakta framåt, legat på is en hel del nu under alla besök hit och dit, och påsk har det varit osv. Idag har den tagit tags i igen och det är lite därför jag skriver. Jag blir så fundersam när jag sitter och läser om alla argument i debatten om könskvotering till bolag. Jag ska skriva utifrån en objektiv synvinkel, och det är klart, man ska alltid vara objektiv men jag ska inte analysera själva argumenten utanmer rada upp dom och visa fram dom inför valet och sen titta på om det är någon skillnad i hur män och kvinnor argumenterar för det här, och vilka argument de använder osv för att få en lite mer könsinriktad uppsats. Intresant men det ger en hel del tankar om detta.

Ett av de starkaste argumenten och som framförallt har varit ett av de mest centrala i tidningarna så här långt ifrån NEJ-sägarna, har varit att bolag ska få välja själva vilka de vill ska företräda och leda deras bolag, det ska inte några lagar och regler får styra. Vilket jag fullkomligt förstår och jag kan hålla med om det argumentet. Vidare så sägs det att om man kvoterar in kvinnor i styrelser osv så finns det en risk för att kompetensen sänks, då de kan gå före en man med högre kompetens enbart för att hon är kvinna och inte tävlar om att vara mest kompetent. Hit förstår jag fullkomligt vad Nej-sägarna står i frågan. Det är klart att man vill ha den mest kompetenta till jobbet. Det är nog vad alla företag och organisationer strävar efter för att få bästa möjliga resultat.

MEN: Här kommer det. Jag läste i en artikel för några veckor sedan, det var ett gäng unga utbildade tjejer som vände på hela steken. De skrev att det här med könskvotering inte är något nytt fenomen och att bara för att det itne har varit inskrivit i någon lag tidigare så har det inte förekommit.

nu tänker ni: Vad menar hon nu?

Jo, forskningen säger ju och det är rätt uppenbart. att män i all tid har röstat på män, och framhållit män för de höga posterna. En så kallad svågerpolitik där män har kunnat genom att de är män få platser i företag och organisationer just för att de är män OCH INTE ALLTID för att de är de mest kompetenta för jobbet i fråga. Så män har i all tid utan att kvotering har varit någon lag eller regel levt efter detta fenomen som blivit en sån stor debatt om kvinnor ska få ta del av.

Nu kanske ni säger. Det där håller jag inte med om.
Dock måste jag säga att jag vet många situationer där män har gått före i kön för olika positioner trots att de funnits kvinnor som varit minst, om inte mer kompetenta än männen, just för att det är män som sitter och väljer och män röstar på män. Alltså, vi vet med all säkerhet att Sverige kryllar av män som sitter på sina poster just nu, inte pga av att de kompetenta, eller iaf inte för att de var kompetenta för jobbet från början (man kan växa i sina roller också med tiden) utan just pga av sitt kön.

Då kan man ju fråga sig varför man ens bryr sig om en debatt där man upprörs kanske bli vald pga av att man är ett visst kön och inte kompetens. Många kvinnor har gått ut och sagt att de vill bli valda för sin kompetens, inte sitt kön.
Det roliga är att det är fler kvinnor än män som studerar vidare, det är fler kvinnor än män som är välutbildade. Det är alltså inte kvinnor som ska vara rädda för att kvoteras in pga av kön, för oftast har de redan den kompetens som efterfrågs. Det är männen som ska vara rädda att de blir inkvoterade pga av sitt kön, för det har de i stor utsträckning blivit mer eller mindre sedan tidernas begynnelse.
Enligt min eget erfarenhet sysslar inte kvinnor i lika stor utsträckning med svågerpoltik som män gör.

Det här med rätt kompetens för rätt plats är viktigt, dock tycker jag nog allt att varför ska de hela tiden debatteras och slås ner på saker när kvinnor vill ha samma förutsättningar som män alltid haft?
Dock så tror jag på jämställdhet och på argumentet: Att bara för att en viss sak alltid var varit, så behöver den inte bestå.
ytterligare tror jag mer på en mer öppen debatt om inte bara om kvotering av kvinnor, utan om kvotering av kön överhuvudtaget och en öppen debatt om de könsroller som lever kvar år 2010 i Sverige.

Vi ligger förövrigt nästlängtst ner på listan på en ny undersökning om kvinnliga egenföretagare med anställda i Europa. En massa andra länder som Grekland osv kommer före oss. Jämställt? I vissa lägen men absolut inte allt.
Det handlar om attityder, framställning, uppfostran, skola, vardag osv. Saker och ting kan inte bara ändras med att man sätter uppe lite lagar och reglar. Det måste till en förändrad attityd i samhället, hos oss som bor i det. DET kommer endast inträffa om man som individ vill ändra den attityden.


Nu ska jag fortsätta läsa artiklar.

Rock´n Roll

Btw: Vill ni läsa en bra bok? Läs Slash bok. Riktigt jävla uberbra.