Det gift som gör mig till jag

Seg dag idag. Jag gjorde den dumma saken med att istället för att trycka på snooza-knappen imorse så stängde jag av allt ihop istället. Det var väl min spontanta åsikt om vad jag tyckte om att gå upp klockan 8:00. Vilket förövrigt inte är speciellt tidigt men jag har en förmåga att inte somna innan 02:00 om nätterna och jag tror mina sömnstörningar börjar ta ut sin rätt nu. Jag vaknade i varje fall igen vid halv tio i ett sånt där riktigt ryck, så jag nästan trodde att jag skrämt mig själv för det var ett ryck jag nästan blev rädd av att vakna av. Smidigt Jessica. Mycket.

Spinningen igår gick mycket bättre än jag hade trott. Tänkte att jag säkert tappat lite på dessa 2 veckor som har gått åt att göra New York och ta emot vänner här hemma. Men icke, jag kände nästan att jag körde mycket hårdare än innan. Kanske var det en behövlig paus i tränandet?!
Vila idag iaf, vill inte gå ut för hårt första veckan nu, då kommer jag säkert åka på en ordentlig förkylning med tanke på alla miljöombyten de senaste veckorna. Skulle inte förvåna mig. Inte riktigt vad jag behöver just nu.

På schemat idag är självklart mera uppsatsfilande. Dock ska jag göra min kombo (Filip aka Snobben) ner på stan en sväng för han ska inhandla en ny kavaj och vill nog ha smakråd, eller mera bara sällskap. Jag måste ändå fixa pengarna till hyran och lite andra småsaker så kan lika bra följa med. Bra med promenad.

hehe, ja just det ja. Jag köpte ett par riktiga jeansfärgade jeans i NY. De ni. Det är mitt första par sedan. Hm. öhhh. Gymnasiet förmodligen. Det har varit mycket svart sedan dess. Mycket, mycket, mycket svart. Jag trodde att jag skulle känna mig obekväm men jag älskar faktiskt dom. troet eller ej.
Ni kan få sen ännu en provhyttsbild från HM i NY, när jag än en gång väntade på de restrerande medlemmarna. Haha. Var tvungen att fota byxorna men ja, jag är inte världens bästa med det här med att ta kort på mig själv. Jag är hellre bakom kameran än framför. Well here it comes anyway.


och titta, jag har en färgglad tröja på mig dessutom. Detta är nästan en helt unik bild på mig måste jag säga. Inte ett enda svart plagg på. Mamma ser du, ser du, ser du? haha.


Trädgård i NY, inte lång ifrån där vi bodde. Den låg runt en jättestor Katedral.


Frihetsgudinnan. Hon var mycket mindre än jag hade tänkt mig.


Times Square


Utsikt över New York från Empire State Building.
Jag älskade att byggnaden gungade. Jag som är höjdrädd.


Times, Fia och Jag, OCH Starbuckskaffe. Det var efterlängtat. Kändes lite Belfast.


Känner ni igen huset? Inte? Det är det huset som de använde som modell för "Vänner"


Detta då? Inte det heller? Ghostbusters? hehe. Det är Ghostbustersbyggnaden!


Dessa filurer då? Ja, visst är det underbart att man kan stämma möte med sin älskade lillasyster i New York? Hon och Emma avslutade sin jordenrunt-resa tillsammans med mig i New York. Det var skitkul. Jag grät som ett barn när jag såg henne utanför Victoria Secret.


Dinner-stället vi åt  frukost på varje morgon. mmmmm... Panncakes!


Åååååh, åka eeh. Tunnelbana! Jag älskar att de sätter sin flagga på precis allt, jag menar det är ju smidigt, om man nu skulle glömma bort i vilket land man befinner sig i.


Så här trött var jag, när jag och Fia befann oss på järnvägscafet i Linköping påväg hem till Kalmar. Det var rätt otroligt att vi inte blev drabbade av vulkanutbrottet, det enda vi fick utstå var lite mer köer på flygplatsen och att vi blev utplacerade huller och buller på flygplanet, vilket inte betydde ett endaste dugg. Vi kom hem iaf.


Jag har världens gulligaste lilla kusin. Jag och fia sov hos min mosters familj kvällen innan vi skulle flyga från Arlanda, så vi spenderade kvällen med att umgås med Angelina. Vi såg bla på Pippi på Rymmen, dansade till de senaste danshitsen i hennes rum och skapade konst.
Här ser ni Angelina, jättestolt över att hon gjort liknande mina tatueringar på sig själv. Det började med att hon var rätt så faschinerad över att mina "teckningar" satt fast på min arm. Sen bestämde hon vilken som var finast. (det var rosen på underarmen)  Glömde bort hela samtalet. Gick på toa när vi senare ritade teckningar och när jag kom tillbaka visade hon stolt upp sin arm och sa att nu hade hon också fina "teckningar" på sin arm. Frågade henne då om hon tyckte om "teckningarna" på armarna och de gjorde hon jättemycket.
Sötunge! Jag smalt som smör i solsken. Tänk er att er att en liten liten tjej vill vara som jag, och det handlar inte om fint hår eller smink eller kläder denna gång, utan verkligen det som jag blivit mest ifrågasatt för utav resten av släkten, mina tatueringar. Jag älskar den ungen.

Så nu är det konstanterat. De som är mest accepterande av tatueringarna, och som faktiskt tycker de är fina, vackra, coola osv, är: 1: Mina 5-åriga lilla kusin. 2: Min 94-åriga mammas mormor. (mommo för mig)
Så jag ska i framtiden hålla mig till barn och pensionärer.

men nu måste jag kanske sluta skriva. långa inlägg. Fuck!

Rock´n Roll Babies!