Runner
Jag har suttit och uppdaterat Friskis och Svettis-sidan hela kvällen. Alla (2) spinningpass imorgon är fullbokade och där rök också mitt upplägg för träningsveckan som kommer. Så mellan lite pyssle, tv-tittande, telefonpratande, ätande osv så trycker jag på uppdatera men det är fortfarande fullt.
Jag längtar i såna lägen tillbaka till Kalmar. Jag var inne och tjuvkika lite på vad som står till på mitt gamla träningshak och såg att de utökat massor, vilket gjorde mig lite sur och bitter över att jag inte tränar där längre. Massa förmiddagsspinning, och det är precis vad jag vill ha. tränar helst morgon/förmiddag! OCH Magnus är kvar. ÅÅÅÅH, jag kan inte uttrycka min saknad i ord efter den bästa spinninginstruktören som finns. Han är pepp, han skriker åt oss, han sjunger med, han har historier OCH han spelar hårdrock på sina pass.
Nu får man lyssna på dåliga versioner av redan dåliga poplåtar som gjorts om till sånt där dunkadunkaskit och remixer. Jag försöker förstå charmen med det hela men det gjorde nog faktiskt att jag la ner spinningen helt i höstas. Nu är jag tillbaka dock och ska fan genomlida passen trots fruktansvärt dålig musik. Spinning är det roligaste cardio/motions-sätt jag vet förutom ridning så det är bara tänka bort att det är dålig musik och slita arslet av sig.
jag önskar jag var en runner, en sån som kunde sätta på sig skorna och ta en tur bara sådär. Men jag tycker det är så fruktansvärt tråkigt. Jag försöker verkligen. Ibland tråkar jag mig igenom 5 km på bandet och det går sakta sakta framåt men bara för att göra det så gör jag det. Jag kommer aldrig bli någon runner. Jag får satsa på promenader och spinning.
Inte har jag hittat någon ny peppmusik heller. Jag vet inte vart jag ska leta längre.
Min mor sa till mig häromveckan att jag ser lite arg ut på gymmet, Robin har sagt samma sak till mig. Jag ser lite sur ut.
Hur ska man se ut då? Tidigt på morgonen är det, jag lyssnar på elak musik i öronen som handlar om blod, våld, krig osv.
Jag kan inte studsa in med ett fett leende på läpparna när någon precis skriker i mina öron att han hatar världen?
Jag har ingen som helst lust att byta musk till nått sprudlande sött om söta små fåglar och luddiga små rosa moln bara för att få upp ett leende på läpparna. Det gör mig inte ett dugg inspirerad.
Jag vill ha död, hat och blod när jag tränar. Det får mig att ta i mera.
Nu blir det night night!!
Rock´n Roll
Jag längtar i såna lägen tillbaka till Kalmar. Jag var inne och tjuvkika lite på vad som står till på mitt gamla träningshak och såg att de utökat massor, vilket gjorde mig lite sur och bitter över att jag inte tränar där längre. Massa förmiddagsspinning, och det är precis vad jag vill ha. tränar helst morgon/förmiddag! OCH Magnus är kvar. ÅÅÅÅH, jag kan inte uttrycka min saknad i ord efter den bästa spinninginstruktören som finns. Han är pepp, han skriker åt oss, han sjunger med, han har historier OCH han spelar hårdrock på sina pass.
Nu får man lyssna på dåliga versioner av redan dåliga poplåtar som gjorts om till sånt där dunkadunkaskit och remixer. Jag försöker förstå charmen med det hela men det gjorde nog faktiskt att jag la ner spinningen helt i höstas. Nu är jag tillbaka dock och ska fan genomlida passen trots fruktansvärt dålig musik. Spinning är det roligaste cardio/motions-sätt jag vet förutom ridning så det är bara tänka bort att det är dålig musik och slita arslet av sig.
jag önskar jag var en runner, en sån som kunde sätta på sig skorna och ta en tur bara sådär. Men jag tycker det är så fruktansvärt tråkigt. Jag försöker verkligen. Ibland tråkar jag mig igenom 5 km på bandet och det går sakta sakta framåt men bara för att göra det så gör jag det. Jag kommer aldrig bli någon runner. Jag får satsa på promenader och spinning.
Inte har jag hittat någon ny peppmusik heller. Jag vet inte vart jag ska leta längre.
Min mor sa till mig häromveckan att jag ser lite arg ut på gymmet, Robin har sagt samma sak till mig. Jag ser lite sur ut.
Hur ska man se ut då? Tidigt på morgonen är det, jag lyssnar på elak musik i öronen som handlar om blod, våld, krig osv.
Jag kan inte studsa in med ett fett leende på läpparna när någon precis skriker i mina öron att han hatar världen?
Jag har ingen som helst lust att byta musk till nått sprudlande sött om söta små fåglar och luddiga små rosa moln bara för att få upp ett leende på läpparna. Det gör mig inte ett dugg inspirerad.
Jag vill ha död, hat och blod när jag tränar. Det får mig att ta i mera.
Nu blir det night night!!
Rock´n Roll
Kommentarer
Trackback
