Not fair

Ännu en helg i Belfast by Night har avslutats och jag vet egentligen inte vad jag tycker om att vi är bakis på alla våra kyrkobesök i denna stad. Även denna gång valde vi en katolsk kyrka inne i centrum. En fin liten kyrka med ett lite annurlunda yttre. Det var mysigt men som vanligt så måste jag nog säga att jag tycker att de katolska mässorna är lite för stela. Det är så rent, kliniskt, stelt och utan glädje. Det som är bra är att oftast så är mässorna väldigt korta. Det går fort, smidigt och avviker inte från programmet på en enda punkt. Jag hade lite svårt att höra prästens predikan ikväll då jag är halvt döv och utrustningen han använde sig av gjorde att det bara blev ett enda surr i mitt huvud så jag gav upp efter en stund och satt och inspektera kyrkan istället. Väldigt vacker, stilrent. Precis som mässorna. Jag tog inte nattvarden, jag känner inte mig bekväm att ta den. Inte gör jag korstecknet heller, det känns för mig helt fel. Jag är inte katolik och icke det minsta troende. Då kan man ju fundera på varför jag går i kyrkan om söndagarna. Det är en helt annan stämmning här när det gäller kyrkobesök. Här går faktiskt människor i kyrkan. Alla åldrar, alla samhällsklasser, alla olika religioner. Det är väldigt intressant att se och höra på. Det är något helt nytt för mig som kommer från en väldigt sekulariserad familj. Jag respekterar dock att alla får ha sin tro. Dock kommer jag aldrig börja tro på gud. Det är för mig en omöjlighet. Jag tror inte på att det skulle finnas en gud, men om det skulle göra det så tror jag att det är en kvinna. Ingen man skulle kunna skapa jorden. Den är för vacker. hehe.

Festandet denna helgen var helt uppåt väggarna. Jag ska inte dricka sprit. Så då var de avklarat. Ingen mer sprit för jessica. Det blir plugg och träning denna vecka. Har mycket att göra och kommer inte ha tid för något annat än att sitta med näsan i böckerna på biblioteket. Imorgon flyttar jag alla mina saker till rummet på Elms. Det ska bli så skönt med eget badrum. Ni förstår inte hur bortskämda vi i Sverige är, men jag står för det till 100 %. Jag är bortskämd.
På tisdag kanske det blir lite crazy Tuesdays. Det vill säga bio. det var 2 veckor sen sist. förra veckan var vi på shoppingkväll i Victoria Square. Jag har inte varit nere på stan i något shoppingsyfte sedan dess vad jag kommer ihåg. Det känns bra. Bara lagt pengar på mat och eeeh Magners. (irländsk cider)
Denna vecka börjar alla seminariumen också. Det kommer bli galet. Jag avskyr seminarium. Jag gillar inte att diskutera saker, och speciellt inte på uttalad tid, plats och om vad. Sånt är så krystat för mig, jag önskar jag var lite mer lätttalad när det kommer till såna situationer men det är jag inte. Tycker det bara är jobbigt. Det är bara att skärpa till sig och försöka iaf. Kanske ska ta sig en hutt innan?! Nej ingen sprit var det ju. Den gör mig till en komplett dåre.

Det är väldigt osexigt med slagsmål, hot om slagsmål, våld, krig osv. Det är inte manligt, inte det minsta. Det är inte kvinnligt. Inte någonstans. Det är bara dumt, idiotiskt och ett omoget beteende i mina ögon. Sånt tar jag avstånd ifrån totalt. Har aldrig förstått mig på det och kommer aldrig göra det heller. Här körs det med raka puckar. Förhandlingar och ordbäxling is the shit! Ett moget och bra sätt ventilera sig på. Inte några knytnävar!

Btw. kursen om Women and politics har fått mig att inse vilken värld jag egentligen lever i. Det var en skrämmande upptäckt. Vi är inte mer jämnställda nu än var vi var för 100 år sedan tycker jag i vissa situationer. Min erfarenhet är att kvinnan alltid tar det högsta ansvaret för sina barns välmående, sina barn överhuvudtaget, hemmet osv. Det är sjukt, men det är så. Kvinnan måste vara den absolut bästa varelsen då hon ska bemästra både jobb, barn, hem osv. nu förtiden. Jag tycker ändå jämnställdhet handlar om att ta lika ansvar. Ta lika mycket ansvar för inkomst, barn, hemmet osv. Sedan får man förståss komma med egna överenskommelser inom sina förhållanden men det är lite för mycket att kvinnorna ska ta den största arbetslasten. Dock tror jag inte det enbart beror på att männen inte vill göra det, jag tror också det beror på att kvinnorna har svårt att släppa ifrån sig dessa sysslor och inte låter sin andra hälft riktigt komma in och ta över. Jag tror att en del kvinnor itne litar på att deras män klarar av det eller gör det lika bra som dem själva.
vad tror ni?
Dock måste jag ge cred till min egen man som verkligen är en hajare på att vara den som städar, lagar mat och fixar men det är nog itne utan en liten spark i baken att man inte kan missunna sitt hem bara för att man arbetar. Hehe. Älskar dig honbun!

nej nu är det sova. har läst en massa ikväll. eller iaf en del om naturen och vår syn på den. Kul, intressant!

Rock´n Roll

Nu blir det 2 och en halv man!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0