Det gift som gör mig till jag

Idag vart jag lite stolt över att vara svensk. Föreläsning/seminarie i "Kvinnor och Politik" och det handlade om kvinnors represenation i politiken. Om vi ser över hela världen så ligger snittet på ca: 18 %, DET är inte högt, det är väldigt lågt. Då ska ni veta att Norden och framförallt Norden drar upp den där siffran rätt rejält. Sverige siffra ligger på hela 47 % vilket är den högsta siffan i hela världen. Vi toppar alltså listan. Det är självklart att man blir stolt då och speciellt när Nord Irlands och övriga Storbritanien och Irland inte ens kommer i närheten av oss. Dock blev det en liten clash där mellan oss studenter. För vi är 5 svenskar i den kursen och det är väldigt uppenbart att vi har mycket större kunskap av jämställdhet än våra övriga klasskamrater.
En av frågorna som tjejerna hade som gav presentationen om detta var: Varför kvinnor röstar på medelålders, vita män?
Vilket ingen av oss svenskar känner igen oss i då som ni vet att det finns nästan lika mycket kvinnor som män inom politiken i Sverige och att vi dessutom var nära att få en kvinnlig statsminister i förra valet indikerar allt i Sverige röstar man inte efter kön, man röstar efter vad man tror på. Det har inget att göra med att det sitter en kvinna eller man vid makten. Detta tyckte våran föreläsare, som förövrigt är en virrig kvinna från Spaninen som vickar från våran verkliga föreläsare, var konstigt eftersom det var hennes erfarenhet och vi kände lite att hon blev irriterad när vi inte höll med henne. Dock så medgav hon att Sverige är ett bra exempel på där jämställdhet-frågan har kommit mycket långt.
Det är väldigt stora klyftor i detta land, här är tjejer mycket mer framställda som "kvinnor" med väldigt vad normen skulle kalla kvinnliga attribut medans mannen är den typiska mannen med de typiska normativa attributen som en man "ska" ha. Detta finns såklart i Sverige med, men inte alls på samma stora skala.
Här är tjejerna uppklädda som de ska gå partaj när de går på föreläsningarna. De är uppsminkade till den milda grad att vi ofta funderar på vad som finns under detta 2 cm lag med brunkräm, lösögonfransar och mascara. Själv så är man glad om man orkar sätta på sig lite mascara på morgonen och borsta håret. Svenska tjejer är så mycket mer naturliga och naturnära än de brittiska/irländska. Det kan också vara så att Belfast lider av storstads-syndromet. Inte vet jag. Jag har dock slutat att bli chokad om kvällarna när jag ser halvnakna tjejer vingla omkring på 15cm klackar i tighta,små och så korta kjolar så de inte döljer de nedersta rumpfettet.
Killarna är som vanligt klädda i jeans och skjorta. Det är de alltid, oavset vart de befinner sig i för situation. Det är min erfarenhet iallafall.

Alla ska självklart få ha på sig vad de vill, det är inget jag förnekar men ibland funderar jag på varför de brittiska/irländska tjejer verkar ha en så strävan att alltid se ut som ett redigerat omslag av nya Elle. De lyckas ju aldrig heller med det eftersom photoshop inte existerar i det verkliga livet utan endast på bild. Så oftast så finns det skarpa kanter, alldels för brun ton eller helt enkelt alldels för liten klänning.
Jag säger inte att det är fel att vilja piffa upp sig, det är kul med smink, kläder osv. Dock så måste så tror jag att det måste finnas en självdistans och en självmedvetenhet som gör att man kan skilja på vad som är verkligt.

nej, nu ska jag fortsätta leta efter en film jag vill se till min kommande uppsats. Sen Parlour och pubquiz. Innan: dusch och mer svensk musik.

Ni andra svenskar: Ni ska bara veta vilket förbannat bra land ni lever i och kommer ifrån. Ni har ingen aning om hur mycket gratis ni får från att bara vara svenskar. Vi kan gnälla om mycket men faktum är att vi har inte så mycket att gnälla om alls. Vi har det så jävla bra.

Rock´n Roll.