Det gift som gör mig till jag

Jag tycker alla som lever på denna jord borde gå en kurs i Sustainible Development. Jag tycker alla ska bli medvetna vad en liten del av världen konsumption orsaker jorden i det stora hela. Jag tycker att de som styr denna värld borde förbi se de ekonomiska delarna och fokusera på hur vi kan leva ett mer hållbart liv utan att det inverkar för mycket på vår miljö. Det är förståss väldigt lätt för mig att sitta och säga när jag sitter inomhus i mitt uppvärmda hus med fötterna på mitt skrivbord och med en ganska så bortdomnad rumpa på min stol. Jag tar del av varje aspekt som sakta med säkert håller på att förstör våran jord. Jag gillar mitt bekväma liv. Jag har också fastnat i de intrutna mönstern som kapitalismen har väckt, jag springer också i ekorrhjulet tillsammans med så många andra. Någon slags kapitalism måste det finnas, men frågan är om den inte kan omstruktureras? vad tror ni?

Jag gjorde ett val för ett halvår sedan, att sluta äta kött. Jag kände att jag inte längre kan stödja den industri som det har blivit av vårat hanterande av djuren vi konsumerar. Jag blir nästan spyfärdig när jag tänker på det. Det är en känsla som växt allt eftersom under hösten.
Jag har växt upp på en gård med mjölkproduktion och jag är mycket stolt över mitt ursprung. Det har varit den bästa uppväxten man kan ha som barn. Jag har haft möjlighet att växa upp tillsammans med djur och det kommer jag för evigt att vara tacksam för.
Mina föräldrar la ner sin mjölkproduktion pga av bristande intresse från min mor och pga av att det inte längre var lönsamt för mina föräldrar att fortsätta då det idag är helt omöjligt för en småskalig bonde att överleva rent ekonomiskt. När ingen av oss syskon skulle ta över heller så var det inte tal om att bygga ut då det kostar massa miljoner och det är inget som kunnat fås tillbaka på de år mina föräldrar har kvar i arbetslivet.
jag skulle vilja säga att bönder är de hårdaste arbetande människorna som finns. Jag har aldrig sett mina föräldrar tagit semester mer än 1 vecka om året och vissa år ingen semester alls. Det är inget kontorsjobb, inga givna timmar utan du jobbar så mycket det helt enkelt är möjligt vaken tid. Det är så jag har växt upp. Jag skulle vilja påstå att båda mina föräldrar är arbetsnarkomaner vilket har haft den påverkan på mig att jag aldrig kommer vandra i samma fotspår som dem. Arbeta javisst, självklart men aldrig till den kvantitet de har gjort hela sitt liv. Jag är mer en livsnjutare.
För att återgå till ämnet.
För mig var det helt naturligt att äta kött under min uppväxt och som liten hjälpte man ofta till med slakten av djuren. När mina föräldrar la ner sin verksamhet och under årens lopp har jag insett att jag inte kan stödja att äta kött som jag inte vet vart det kommer ifrån. Jag kan heller inte stödja den industri som jag sett under senare år växa fram. Mina föräldrar hade som mest en 30 kor. en liten samling och det var faschinerande att mamma kunde varenda ko by heart. Idag finns det gårdar med en kvantitet av djur på flera hundra djur. Hur kan man ha samma kontakt med sina djur? Jag anser att det är en omöjlighet. Jag gillar inte den industrialiseringen som blivit därför har jag också lagt köttet på hyllan. Jag behöver inte det för att överleva och jag tycker inte ens det är speciellt gott.
Min far arbetar fortfarande kvar inom lantbruket och är anställd numer på en större gård på gotland med köttproduktion samt att han har kvar en liten skala med djur på gården hemma som går och betar på våra ägor. (ja mamma det kommer bli mitt när jag ärvt det, hehe).
Jag kan inte hjälpa att tycka att iomed industrialiseringen så förlorade människan sin kontakt med naturen.
Den värld du och jag lever i just nu är konstruerad värld, vi har på många sätt tappat greppet om vad som är verkligt och är på ständigt jakt efter kickar för att tillfredställa oss med.
Jag vet bara att jag är som lyckligast när jag umgås med min familj, är hemma på landet och får njuta av gå en runda med hunden! Det är där min verklighet finns.

Om jag får filosofera helt fritt, och det får jag också så tror jag att människan skulle må bra av att bli ett med naturen, leva efter vad den har att erbjuda utan att konstruera "needs" som vi egentligen inte är i behov av. Dock så kommer det ju aldrig inträffa så det är väl bara att fortsätta springa i sitt ekorrhjul. Dock kommer jag aldrig mer att äta kött! Jag tycker inte det är moraliskt rätt! vad ni andra gör, det är upp till er!

Rock`n Roll